iammandywollersheim.bloggplatsen.se/2013/11/25/10367105-det-var-inte-meningen/

Det är väldigt längesedan jag skrev här på bloggen och det finns många anledningar till det. En av dem är att jag känner inte att jag vill dela med mej av mitt liv för tillfället och har då valt att ta en tyst paus. Jag vet inte ens själv hur länge denna pausen kommer att vara men jag vill inte känna mej tvungen att skriva. Det jag skriver ska komma självklart och från hjärtat. För att vara ärlig så vet jag inte ens om jag kommer att fortsätta att skriva på denna bloggen. Vi får vänta och se. Jag ville bara att ni som fortfarande tittar in ska veta varför jag inte skriver.

Sköt om er alla

Mvh

Mandy

Ja herre gud vilken rubrik och nu tänker du säkert något i stil med: "Vem var det som ringde då?!?!" Jo det ska jag tala om för dej att det var mamma som ringde men inte min mamma och inte till min mobil utan detta är från en reklamfilm som nattvandring.nu har gjort. Videon kan du se här nere:

Jag kommer inte ihåg om jag har berättat här på bloggen att jag han ansökt om att bli nattvandrare i Ängelholm. I alla fall så berättade jag ju det nu och idag så har jag och Jenny varit och träffat Hans och Gitte från just nattvandrarna i Ängelholm och dom var superroliga! Wow vad vi skrattade medans vi drack kaffe och åt frukostbullar med tillhörande kanelbulle då det är kanelbullensdag idag. Så från och med idag så är vi anmälda och nya medlemmar. Det känns verkligen jättebra och jag kunde inte vara gladare. När vi var där så pratade vi om hur dom gör när dom är ute och om deras utrustning och innan vi skulle gå så fick vi lite presenter. Detta fick vi:

*Vatten med Nattvandrarna Ängelholm tryck på

*En kundvagnspeng med både en svensk 10:a och en 1 Euro

*En snygg Nattvandrarna Ängelholm penna

När vi gick där i från så gick vi in om Tant Karins och frågade om vi fick sätta upp en affich om nattvandring hos dom och det fick vi och här är bild beviset:

Ja allt som allt så vill måste jag säga att jag är nöjd. När jag kom tillbaka till Hjärnarp så lämnade jag en bunt visitkort på biblioteket så att fler folk kan få upp ögonen för just Nattvandrarna! För er sin inte har möjlighet att hämta ett sådant kort så kommer här information:

Innan jag och pappa körde hem så svängde vi in om pizzerian i Hjärnarp för vi ville fira lite. I bilen på vägen hem så satt jag med pizzorna i knäet och när vi kom hem så märkte jag att min pizza hade läckt över både mina byxor och min tröja. Snacka om att jag blev en aning irriterad men det var inget annat att göra än att ta bort fläckarna och nu hänger kläderna på tork. Här kommer 2 teaserbilder på pizzan:

På andra bilden kan man se att den har läckt.

Nu ska jag kolla lite TV och sen ska jag sova för imorgon bär det av till Lund med konfirmanderna så jag vill vakna så pigg så möjligt. Hade bäst//

Sitter just nu och tittar på 112 - På liv och död och då de handlade om ordningsvakter så kom jag på att för första gången någonsin i min livshistoria så står det på ett papper från ett "viktigt" ställe att jag tänker utbilda mej till väktare/ ordningsvakt. Fasen vilken härlig känsla även fast att det bara är på ett Arbetsförmedlingspapper. Här är pappret och det känns underbart att det äntligen finns svart på vitt så att folk förstår att jag menar allvar när jag säger att jag SKA bli väktare/ ordningsvakt!

Detta har alltså alltid varit min dröm. Medans andra tjejer har drömt om att bli artister eller skådespelare så har jag alltid drömt om att bli antingen stridspilot, väktare/ ordningsvakt eller att starta ett eget garage. Stridspilot kan jag inte bli då jag är född med en ögonskada så allt med just stridsflygplan är bara en hobby. Starta garage låter jag vara en öppen tanke som tål att tänkas på men väktare/ ordningsvakt är en självklar sak. Till exempel så åker jag gärna till nattklubbar och betalar inträde bara för att kunna studera ordningsvakterna och då menar jag inte att "kolla in" som alla andra brudar som åmar och håller på utan jag menar att kolla deras kroppsspråk och hur dom jobbar. Jag vet att jag är knasig men alla har vi våra knasiga sidor och denna är verkligen min. Jag har aldrig haft en dålig upplevelse med en väktare eller ordningsvakt och jag skäms över folk som är idioter och håller på och moppsar eller säger idiotiska saker. Dessa människor gör bara sitt jobb och alla borde vara tacksamma att dom kan gå ut på till exempel en klubb och festa och har kul men ändå känna sej trygga för att det finns vakter där om det skulle hända något. Jag är väldigt tacksam för dessa män och kvinnor som jobbar för min och andras säkerhet. TACK!

Här är en bild med en härlig ordningsvakt som jag träffade på en nattklubb. Han ställde gärna upp på bild och pratade en stund.

När jag sa att jag skulle utbilda mej till ordningsvakt så så han lycka till och att jag skulle passa bra som det. Han är inte den enda som säger det. Jag har pratat med några stycken och dom säger alla att dom kan se mej som ordningsvakt och det känns awesome!

Här är lite andra bilder på ordningsvakter/ vakter som jag har fotat när jag har varit ute:

Haha och en annan rolig sak är att när vi skulle ha spexfoto på gymnasiet så vart jag utklädd till Ordningsvakt   haha dock så tog dom en dålig gruppbild när jag gör någon knasig surmin  haha

Här är förstoringen så ni kan läsa texten. Redan 2009 så hade jag bestämt mej och redan sedan långt innan dess för denna bilden är faktiskt gjord på den datumen som det står här nere!

Ojdå nu får jag avsluta här innan jag tråkar ihjäl er med allt ordningsvakt/ väktarsnack. Det finns fler bilder på datorn men jag hittar inte dom just nu så detta får räcka. Hade bäst och var rädd om er och till alla ordningsvakter/ väktare så säger jag än en gång tack!!

Usch vad jag hatar att känna två saker i kroppen samtidigt!! Jag är både glad och livrädd samtidigt och vill verkligen vara längst över på glad sidan men halkar ändå in på skiträdd sidan hela tiden! VARFÖR??? Det känns som att det psykbryt är nära nu men jag känner ändå att jag fortfarande kan hålla ihop...

...Nu undrar ni säkert varför jag har skrivit detta och det ska jag berätta för er. Jo idag efter att jag hade varit på Kyrkis så åkte jag och G till Arbetsförmedlingen för att skriva in mej så att jag kan få en praktikplats i Januari. Jag ska alltså vara inskriven i 3 månader och vara aktivt jobbsökande och sen ska jag tydligen få en praktikplats i kyrkan. Personligen så tycker jag att allt låter för bra för att vara sant och min hjärna går på högvarv för tillfället!! Usch säger jag bara! Jag vill inte tänka mer men jag kan inte sluta heller. Jag menar allt detta är så nytt för mej och jag vill inte ha vilket jobb som helst. Jag är livrädd för att allt kommer att gå åt helvete men jag vet att G finns där för att stötta mej. Ärligt talat så tror jag att jag har fått för mycket information i min hjärna idag och det är därför som jag känner såhär. Det känns underbart att äntligen ha det gjort och jag tackar dej innerligt från botten av mitt hjärta G för att du var med mej idag och för att du stöttar mej på det sättet som du verkligen gör. Jag ska vara riktigt ärlig och säga att hade inte du varit med i dag så hade jag inte ens gått in genom dörren. Alla som känner mej vet att jag hatar nya situationer där jag måste träffa folk som jag inte känner. Jag skäms verkligen för detta och jobbar på det så mycket som jag kan och jag har kommit långt men har ännu längre kvar! I alla fall så är jag nu inskriven och ska få info på posten någon gång nästa vecka med en arbetsplan eller vad det var. Jag kan fortfarande inte förstå att jag har varit där idag och för er andra så känns detta säkert som gnäll när ni läser mitt inlägg men det är såhär jag känner. Det finns ingen vacker översminkad version när det kommer till hur jag känner nu utan detta är den bittra sanningen om mina känslor. Jag hoppas verkligen att allt kommer att bli bra och att jag snart kan få min hjärna att tänka på annat så att jag kan få lite lugn och ro i huvudet! Just nu är det ju liksom kaos. De två hjärnceller som jag har går just nu på högvarv och den ena ligger i kuvös medans den andra slår med en hammare på kuvösen.

Haha wow vilket inlägg detta blev helt plötsligt. Egentligen så skulle det bara bli ett Facebook inlägg men jag kände att det behövdes lite förklaring så därför skrev jag här i stället. Jag tänker inte be om ursäkt för att jag skriver vad jag tänker och tycker på min blogg för det är ju just det som jag skrev: MIN BLOGG! 

Tack för mej för denna gången//

Ja herre gud här kommer en riktig bildbomb på mej och Pernilla när vi var i skogen och på lekplatsen vid poolen och lekte. Jag säger inte mer utan låter bilderna tala för sej själv! Klicka på bilden för att komma till mitt Facebook album där du har alla bilderna. Du kan se albumet även om du inte har facebook eller mej som vän! Jag kanske ska varna för att det är knasiga bilder och vi bjuder verkligen på oss själva    

Hade bäst mina underbara läsare!

...med de nya konfirmanderna stod på dagens lista och jag måste säga att det är ett härligt gäng killar och tjejer! Wow så trevliga och dom visar respekt när någon annan pratar. Ärligt talat så trodde jag inte att det fanns några sådana ungdomar kvar längre men jag blev glatt överraskad när jag upptäckte att jag hade fel. Detta kommer att bli ett najs konfirmandår! Det är ju även mitt första år som konfirmandledare och om alla träffar blir som idag så kommer det gå som en dans om jag får välja att ta bort mensvärken som jag hade ett tag. Fasen vad ont jag hade men med mina piller så gick det över efter ett tag. 

Jaha vad har vi gjort på konfaträffen idag då? Jo det ska jag berätta för er. Vi började med att chocka konfirmanderna när jag, Pernilla och Alma hoppas fram ur ett städskåp. Haha deras miner var obeskrivliga men dom skrattade. Här är två bilder som Alma tog på mej när vi stod i städskrubben och väntade:

Sen fick vi presentera oss så att alla visste vilka vi var. Efter det så fikade vi och sen var det dax att trä sin egen frälsarkrans. För er som inte vet vad en frälsarkrans är så är det en sådan här:

Det här är då min frälsarkrans som jag har trätt. Det är inte helt rätt och alla pärlor måste sitta i rätt ordning för annars stämmer det inte när man ber med den. Denna bilden har jag lånat från google som berättar vad pärlorna betyder: (Om du klickar på bilden så kommer du till Svenska kyrkans hemsida där det står om frälsarkransen)

När vi hade gjort färdigt frälsarkransarna så lekte vi lite och sen gick vi till kyrkan och  iscensatte ett dop då vi pratade om dopperlan. Så hade vi en docka som vi döpte och det var väldigt kul för det blev en massa skratt och fjant men det gjorde inget för vi gick igenom hela dopet ändå. Väldigt kul att titta på när dom agerade präster, faddrar, mammor, pappor och släktingar. Tillbaka i församlingsgården så sjöng vi lite och sen lekte vi lite till och sen var dagen slut. En helt perfekt dag! När alla konfirmanderna hade åkt hem så körde Gunilla hem oss. Först Alma till Ä - holm och sen mej och Pernilla hem till oss. 

Väl hemma så åkte jag med pappa till farmor och farfar för att sota pannan och sen beställde vi pizza som vi tog med oss hem. Här kommer en teaserbild:

MUMS säger jag bara och den satt som gjuten i magen på mej! Hade bara ätit lite yoghurt till frukost och sen bara druckit kaffe i kyrkan så jag var verkligen hungrig.

Nu ska jag gossa med mina älskade katter och sen ska jag kolla på The Flying Doctors. Jag "råkade" kolla ett avsnitt igår och nu är jag fast...IGEN!! Haha att jag aldrig lär mej. JAG ÄLSKAR THE FLYING DOCTORS  Detta blir typ 10 eller 11 gången som jag kollar igenom seriens alla 9 säsonger. Jag tröttnar ALDRIG!!

Hade bäst och var rädd om varandra//

1 timme och 45 minuter Hamilton med Mikael Persbrandt som Carl Hamilton. Jo jag tackar!! Han är så sjukt snygg och ja jag får säga så även fast jag är gay!??

Hade bäst//
Mandy